Att man i livet kan åka på en del tragiska och trista saker har jag ju fått erfara men att jag som plåster på såren även skulle bli av med jobbet hade jag nog inte räknat med... Ja, ni läste rätt! Igår fick jag sparken. Inte för att jag gjort nåt fel eller betett mig illa utan pga arbetsbrist. Ok, jag visste att det inte går så bra för oss och jag visste att en tjänst skulle bort men inte TVÅ! Så så var det med det. 

Efter sex år på samma jobb är det tydligen menat att jag ska göra något annat. Men vad? Vill ,och måste pga sonen, byta branch helt. Vill nog bli en kontorsråtta av nåt slag faktiskt. Vi får väl se, jag har ju 4 månaders uppsägningstid så inom den tiden borde (måste) jag hitta nåt annat. 

Det "lustiga" är att jag inte ens blev panikslagen när hon berättade för mig, jag som normalt hade fått dåndimpen. Jag kände mest; jaha...

Nu väntar jag bara på att nästa "grej" ska komma nerdimpandes som ett brev på posten. Jag menar allt går ju så bra i år *ironisk*.

Jag avskyr år 2011 och skulle vilja radera det från historien! Jag som alltid har trott att det finns en mening med allt har helt tappat tron kan jag erkänna.          Saker och ting händer av en orsak sägs det, men berätta då varför allt händer mig tack!

//M