Igår var det två veckor sedan allt hände och det känns som igår men ändå som för flera månader sen... Tiden går alldeles för fort och jag har haft fullt upp med allt det praktiska som pappersarbete och telefonsamtal till begravningsförberedelser och att tömma hennes lägenhet. Har huvudet fullt av allt sånt och har knappt haft tid att sörja. Igår var jag till råga på allt till vetrinären och avlivade hennes katt :(

Har så mycket ilska och sorg inom mig och jag vill bara slå och slå och slå! Kanske skulle införskaffa mig en sandsäck... ! Eller iofs, bara gå ut och skotta och ta i så jag nästan spricker skulle nog räcka för att avreagera mig lite.

Jag menar det finns ju en del att skotta med tanke på att det kommit ca 3dm sen igår!!! Jag som egentligen gillar vintern känner nu att det ska bli vår och sommar nu så det blir ljusare, jag behöver det för att se framåt. Inte fastna i nuet och det hemska som var... Vill se ett ljus i den nu så långa mörka tunneln...

Men gräva ner mig skulle jag aldrig göra, det hade mamma aldrig tillåtit!

Saknar dig så det värker i hjärtat varje dag mamma! Sov så gott...

//M