Då har det redan gått en månad... Det känns som 1 år sen men samtidigt som igår. Varje dag finns du i mina tankar och saknaden blir större och större. Jag känner hur mycket jag verkligen behövde dig och att jag kommer att ha svårt att leva utan dig min underbara mamma! Idag tänder jag ett ljus för dig..

Den 17 februari var det begravning. Jag fick se dig en sista gång men det var inte du. Det kändes som någon annan för det kan inte vara du, du ska ju vara här! Här hos mig och Oliver och hos alla andra som fick äran att ha dig i sitt liv!

Solens strålade in genom kapellets fönster och ett lätt snöfall yrde i blåsten.

Det var så fint och det fanns så mycket fina blommor från fina människor som fanns i din närhet. Jag valde tulpan, din favoritblomma som kistdekoration såg du det?

Jag har valt en gravsten nu också, en jättefin som jag hoppas att du kommer tycka om. På onsdag ska jag och din syster välja ut din sista viloplats. Du ska få en fin plats nära träd eller buskar och blommor och där solen alltid ligger på. Precis som du trivdes bäst!

Älskar och saknar dig för evigt mamma min...

//M